Då är det slut med repetition 1 och vi kör igång som vanligt igen:
”För egot är dagens tankegång det typiska exemplet på självförhärligande. Men egot förstår inte ödmjukhet, som det förväxlar med självförnedring. Ödmjukhet består i att acceptera din roll i frälsningen, och att inte ta på dig någon annan. Det är inte ödmjukhet att insistera på att du inte kan vara världens ljus om detta är den funktion som Gud har tilldelat dig. Det är bara högmod som skulle hävda att denna funktion inte kan vara för dig, och högmod kommer alltid från egot.”
Du är världens ljus.
Hur skulle du kunna vara något annat?
Du är skapad av ljus.
Du är ljus.
Hela du strålar av ljus.
Om du tror att du är något annat,
då ser du enbart med de fysiska ögonen.
Du ser en kropp.
Du ser begränsningar.
Du har ännu inte förlåtit världen.
För att verkligen se behöver du släppa illusionen,
och alla de begränsningar du satt på dig själv.
Du behöver lyssna, bortom de fysiska öronen,
ta den utsträckta handen och omfamna det som är du.
