”Förlåtelsens styrka är dess ärlighet, som är så ofördärvad att den ser illusioner som illusioner, inte som sanning. Det är på grund av detta som förlåtelsen blir det som öppnar ögonen vid åsynen av lögner; den store återställaren av den enkla sanningen. Genom sin förmåga att förbise det som inte finns, öppnar den vägen till sanningen som har varit blockerad av drömmar om skuld. Nu står det dig fritt att följa den väg som din sanna förlåtelse öppnar för dig. För om en broder har tagit emot denna gåva av dig, står dörren öppen för dig själv.”
– ACIM
Allt du behöver förlåta här är illusionen, någonting annat finns inte att förlåta.
Sanningen behöver ingen förlåtelse.
Det du behöver lära dig är således att skilja på sanning och illusion, på kärlek och rädsla.
Du förlåter det som inte är kärlek och frid.
Du förlåter för att själv bli förlåten.
Du förlåter för att bli fri.
– Parameshwari
”När du känner dig frestad att anklaga någon för synd i någon form, tillåt då inte ditt sinne att uppehålla sig vid det som du tycker att han har gjort, för då vilseleder du dig själv. Fråga istället: ”Skulle jag anklaga mig själv för detta?””
– ACIM
