A Course in Miracles (ACIM), En kurs i mirakler, förlåtelse, healing, mindfulness, Okategoriserade, tacksamhet, tankar

Lektion 282, Jag skall inte vara rädd för kärleken idag.

Tema: Den Helige Ande

”Acceptera din Faders gåva. Den är ett rop från Kärleken till Kärleken att Den endast skall vara sig Själv. Den Helige Ande är Hans gåva genom vilken Himlens stillhet återställs till Guds älskade Son.”

– En Kurs i Mirakler

Så länge var rädslan en del av mitt liv, att rädslan för attack var en bagatell jämfört med rädslan för kärleken.
Det var tryggare att gömma mig bakom kyla och dömande, än att visa mig sårbar.
Det var tryggare att vara ensam, än att släppa in någon annan.
Men nu har jag valt att kliva ur det som varit min bekvämlighetszon.
Jag vågar visa mitt sanna jag.
Jag vågar visa mig sårbar.
Jag står stadigt i mig själv, även när det stormar som värst.
Det betyder inte att jag aldrig är rädd, men det betyder att jag nu vågar jag släppa in sanningen.
Jag vågar lyssna till andens vägledning, för jag vet att det är min förbindelselänk till Gud.
Jag vågar öppna mitt hjärta på vid gavel för Kärleken.

OM Kärlek Kärlek Kärlek ❤
/Parameshwari

”Fader Ditt Namn är Kärlek och det är också mitt. Detta är sanningen. Och kan sanningen ändras enbart genom att ge den ett annat namn? Rädslans namn är helt enkelt ett misstag. Låt mig inte vara rädd för sanningen idag.”

– En Kurs i Mirakler

IMG_2920

A Course in Miracles (ACIM), En kurs i mirakler, förlåtelse, healing, mindfulness, Okategoriserade, tacksamhet, tankar

Lektion 281, Jag kan inte skadas av någonting annat än mina tankar.

Tema: Den Helige Ande

”Den Helige Ande är förbindelselänken mellan illusioner och sanningen. […]
Målet för den Helige Andes undervisning är just att drömmarna tar slut. För syner och ljud måste omvandlas från att vara vittnesbörd om rädslan till att vara vittnesbörd om kärleken.”

– En Kurs i Mirakler

Allt drama jag ser och upplever har jag skapat.
Jag skapade det och jag kan förändra det, genom att förändra mina tankar.
Det är när jag tänker med egot som jag upplever att jag kan skadas.
När jag tänker med Källan upplever jag bara frid.
Så idag ger jag alla destruktiva tankar till anden, så att jag blir varse vad som är sanning och vad som är illusion.
Jag ger mina tankar till anden så att jag minns vem jag är, att jag är Guds skapelse.
Jag minns att jag är hel, fullkomlig och gränslös.
Jag minns att jag är ljus och kärlek.

Sat Nam ❤
/Parameshwari

”Fader, Din Son är fullkomlig. När jag tror att jag på något sätt är skadad, är det på grund av att jag har glömt vem jag är, och att jag är så som Du skapade mig. Dina Tankar kan endast skänka mig lycka. Om jag någon gång är bedrövad eller skadad eller sjuk, har jag glömt vad Du tänker, och satt mina meningslösa små föreställningar på den plats där Dina Tankar hör hemma, och där de är. Jag kan inte skadas av någonting annat än mina tankar. De tankar jag tänker med Dig kan endast välsigna. Endast de Tankar jag tänker med Dig är sanna.”

– En Kurs i Mirakler

IMG_2984

A Course in Miracles (ACIM), En kurs i mirakler, förlåtelse, healing, mindfulness, Okategoriserade, tacksamhet, tankar

Lektion 280, Vilka begränsningar kan jag lägga på Guds Son?

Jag kommer oundvikligen att sätta begränsningar på mig själv, så länge jag inte vet vem jag är.
När jag inte vet vem jag är lever jag i ständig rädsla, och denna projicerar jag ut i världen.
Jag begränsar mina systrar och bröder, och sätter oss alla i ett mörkt rum där dörren är låst.
Om jag bara visste hur lätt det är att öppna den låsta dörren.
Att ett litet skifte i mina tankar befriar oss alla.
Det jag sett hittills är helt enkelt inte sant, och jag förlåter drömmen jag drömt.
Jag förlåter och förstår nu vem jag är, att jag är obegränsad och fri.
Jag förlåter så att du också kan bli obegränsad och fri.

Sat Nam ❤
/Parameshwari

”Låt mig idag ära Din Son, för endast på så sätt finner jag vägen till Dig. Fader, jag lägger inga begränsningar på Sonen som Du älskar och som Du skapade obegränsad. Den ära jag visar honom är Din, och det som är Ditt tillhör också mig.”

– En Kurs i Mirakler

IMG_3357

A Course in Miracles (ACIM), En kurs i mirakler, förlåtelse, healing, livet, meditation, mindfulness, Okategoriserade, tacksamhet, tankar

En händelserik månad

Nu ska jag försöka få ur mig allt som hänt under min månad (nästan) utan sociala medier. Misstänker redan här att det kommer att bli ett enda virrvarr, som kanske bara jag förstår något av i slutändan. *skratt* Men håll till godo med det som blir.

Nästan med en gång slår känslorna emot mig.
Hjärtat börjar vakna och jag börjar på riktigt att KÄNNA.
Jag pendlar mellan att vara glad, ledsen och arg. Det här är förstås något som redan pågått i kulisserna, men jag har varit bra på att döva mig via sociala medier. Inte medvetet förstås, men det blir tydligt ATT det varit dövande nu.
Jag märker hur ledsen jag egentligen varit över en del saker i livet. Hur en del bara fått fortgå utan att jag på allvar orkat göra någonting åt det.
Kort därefter brakar helvetet lös rent ut sagt. Jag tänker inte gå in på detaljer, men det känns som att hela jag vänds ut och in och jag vill helst bara försvinna ur min kropp. Jag står vid ett stup och vet inte om det är bäst att hoppa rätt ut i det okända, eller om jag skall stanna kvar i det gamla vanliga där ingenting kommer att förändras.

The Dark Night of the Soul.
Jag hade nog varit där ett bra tag, men nu blir det tydligt som en käftsmäll. Känner mig så ensam och har ingen att prata med. Vet inte vilket ben jag skall stå på. Allt i samhället känns så främmande för mig nu. Jag vill inte vara med i dramat längre.
Jag läser Ram Dass bok Be Here Now, lyssnar på Eckhart Tolle, Alan Watts och Sadhguru. Mediterar.
Det som pågår nu är transformation, att gå ur skalet, att växa i smärtan. En längtan efter total frihet. Ett frö börjar gro i mig. Jag känner sakta men säkert hopp.

forest

Jag genomgår en 21-dagars healing på distans följt av en DNA-aktivering. Det ger mig den knuff jag så väl behöver.
Jag förändras på djupet. Mitt medvetande är förhöjt. Egot är dämpat. Men jag är fortfarande skör. Vet hur lätt det är att trilla dit igen. Ändå ser jag tydligare nu, hur jag formar allt med mina tankar.
Jag tål inte längre aggressivitet eller att lyssna till andras drama. Hela kroppen skriker av obehag.
Märker att jag höjer andras medvetande genom att själv vara i ett förhöjt medvetandetillstånd. Egot tar förstås över lite bland och säger att det bara är tillfälligt. Jag väljer att inte lyssna.

Jag bryr mig inte om detaljer längre. Sådant som retat gallfeber på mig tidigare.
Mitt kontrollbehov har börjat släppa taget. Min man hade säkert sagt annorlunda, men allt ser han inte. 😉
Jag börjar förstå kursen (ACIM) mer på djupet. Texter jag haft svårt för smälter liksom in i mitt medvetande. Orden betyder inte så mycket längre. Det är det som är bakom dem som betyder något. Källan till allt.
Jag har släppt tankar på vad andra ska tro och tycka. Det är ju faktiskt inte mitt problem.
Och jag reagerar inte på precis allting längre, utan kan koppla bort dramatiken jag ser. Det är trots allt jag som skapat den.

Summering:
Med allt som hänt är det inte svårt att förstå varför jag skall vara hemma hela detta året. Det är inte bara för att jag skall skriva klart ACIM 365. Det är för att jag skall bli klar med mitt inre arbete. Att läka, förlåta och i detta ”uppgradera” mig så att jag kan börja hjälpa andra. På riktigt.
Jag kommer att släppa det som behöver släppas med insikten att jag bara behöver utgå från kärlek för att klara av alla situationer. Att jag kan utföra vilka uppgifter som helst om jag bara är hängiven kärleken.

Jag är full av tacksamhet!

Med kärlek ❤
/Parameshwari

A Course in Miracles (ACIM), En kurs i mirakler, förlåtelse, healing, meditation, mindfulness, Okategoriserade, tacksamhet, tankar

Lektion 276, Jag har givits Guds Ord för att göra det känt.

Jag använder Guds Ord när jag hjälper mina bröder och systrar att vakna ur drömmen.
Jag använder Guds Ord, och i detta vaknar jag själv.
Jag slutar att lyssna till de lögner egot så högljutt framfört, för att istället lyssna till Guds Röst.
Och de ord jag tilldelas delar jag med mig av, eftersom jag inte längre vill behålla något för mig själv. I Kärleken finns inga hemligheter.
Det är mitt ansvar att dela allt som kan hjälpa dig att vakna till ditt sanna Själv.

Sat Nam ❤
/Parameshwari

”Fader, Ditt Ord är mitt. Och det är detta jag vill göra känt för alla mina bröder, som har givits till mig för att älska som mina egna, på samma sätt som jag är älskad och välsignad och räddad av Dig.”

– En Kurs i Mirakler

IMG_3642

A Course in Miracles (ACIM), En kurs i mirakler, förlåtelse, healing, meditation, mindfulness, Okategoriserade, tacksamhet, tankar

Lektion 264, Jag är omsluten av Guds Kärlek.

Det finns ingen plats där Du inte är.
Det finns ingen sann tanke som inte kommer ifrån Dig.
Du är Gud, Källan, Kärleken, Livskraften, som är allestädes närvarande.
Du är den sanna Kärleken, och därför är jag det också.
Jag är skapad ur Din kärlek, och nu skapar jag med denna kärlek.
Och ingenting skiljer oss åt för jag är omsluten av Din Kärlek, nu och för evigt.

Sat Nam ❤️
/Parameshwari

”Fader, Du står framför mig och bakom mig och bredvid mig, på den plats där jag ser mig själv och överallt där jag går. Du är i alla ting jag ser, i ljuden jag hör och i varje hand som sträcker sig efter min. I Dig försvinner tiden, och rummet blir en meningslös övertygelse. För det som omsluter Din Son och håller honom trygg är Kärleken själv. Det finns ingen annan Källa än Denna, och det finns ingenting som inte delar Dess helighet; ingenting bortom Din enda skapelse, eller utan den Kärlek Som håller alla ting inom Sig Själv. Fader, Din Son är som Du. Vi kommer till Dig i Ditt Eget Namn idag för att vara i frid och i Din eviga Kärlek.”

– En Kurs i Mirakler

IMG_3618

A Course in Miracles (ACIM), En kurs i mirakler, förlåtelse, healing, mindfulness, Okategoriserade, tacksamhet, tankar

Lektion 262, Låt mig inte varsebli några olikheter idag.

”Fader, Du har en enda Son. Och det är honom jag vill se idag. Han är Din enda skapelse. Varför skulle jag varsebli tusentals former i det som förblir en? Varför skulle jag ge denne ende tusentals namn, när bara ett är tillräckligt?”

– En Kurs i Mirakler

Bortom kroppen är det ingen skillnad på dig eller mig.
Bortom kroppen är vi alla ett.
Bortom kroppen finns sanningen och friheten.
Men även här, i en kropp, kan jag finna frid.
Jag kan se att samma ljus som finns i mig också finns i dig.
Och kroppen kan jag använda som ett kommunikationsredskap, för att hjälpa mina vilsna bröder och systrar att finna vägen hem igen.
Idag ser jag dig inte som en främling. Jag ser dig inte som skild från mig.
Jag ser oss förenade, med vår Källa.

Sat Nam ❤
/Parameshwari

”Vi som är ett vill den här dagen känna igen sanningen om oss själva. Vi vill komma hem och vila i enhet. För där finns friden, och ingen annanstans kan friden sökas och bli funnen.”

– En Kurs i Mirakler

IMG_3603

A Course in Miracles (ACIM), En kurs i mirakler, förlåtelse, healing, mindfulness, Okategoriserade, tacksamhet, tankar

ACIM Lektion 260, Låt mig minnas att Gud skapade mig.

”If you look into your own mind, if you look into your own persona of what you consider yourself to be, normally, what you call as a personality is essentially different levels of constipation.”

– Sadhguru

Jag trodde att jag skapade den jag är.
Jag trodde att jag var en kropp, separerad från alla andra kroppar. Separerad från min syster och min broder.
I illusionen matar jag sinnet med sådana här tankar.
Där lyssnar jag till egot, inte till Gud.
Och för varje tanke på separation hindrar jag kärleken att flöda fritt.

Låt mig idag minnas att det var Gud som skapade mig.
Låt mig minnas vem jag är bortom kropp och drama.
Låt mig förstå att världen, som jag ser den, bara är en dröm.

Sat Nam ❤
/Parameshwari

”Nu minns vi vår Källa, och i Den finner vi till sist vår sanna Identitet. Vi är förvisso heliga, eftersom vår Källa inte kan känna någon synd. Och vi som är Hans Söner är lika varandra och lika Honom.”

– En Kurs i Mirakler

IMG_3406

A Course in Miracles (ACIM), En kurs i mirakler, förlåtelse, healing, mindfulness, Okategoriserade, tacksamhet, tankar

Repetition VI, Lektion 214

(194) Jag lägger framtiden i Guds Händer.
Jag är inte en kropp. Jag är fri. För jag är fortfarande som Gud skapade mig.

Här i världen är du fast i tiden.
Du oroar dig för framtiden eller har ångest för gårdagen.
Du är väldigt sällan i nuet, för hade du varit det så skulle du förstått att allt som ”händer dig” enbart händer för att du ska minnas vem du är.
Vågar du här och nu släppa taget om framtiden och lita till att Gud har en plan för dig?

– Parameshwari

”Det förgångna är borta; framtiden är ännu inte här. Nu är jag befriad från båda. För det Gud ger kan endast vara det bästa. Och jag accepterar endast det Han ger som det som tillhör mig.”

En Kurs i Mirakler

godshands

A Course in Miracles (ACIM), En kurs i mirakler, förlåtelse, högkänslighet, healing, livet, meditation, mindfulness, Okategoriserade, tacksamhet, tankar

Time to move on

Det har varit en ganska omtumlande sommar. Omtumlande för att jag i ärlighetens namn försökt fly från mig själv och från min uppgift. Det blev så mycket runt omkring, och för mig så mycket överdrifter och extremer överallt, att jag helt enkelt behövde koppla ned ett tag. Kanske har det inte varit helt märkbart utåt för jag har trots allt varit med hela tiden. Jag har skrivit och varit aktiv på nätet. Rösten har varit där och talat lugnt till mig. Jag har varit samstämmig med Gud, ändå har jag gått ut och gjort min dag helt tvärtemot mina intentioner och tvärtemot vägledningen. Dag ut och dag in i flera veckors tid.

Jag hade hållit mig borta från kött i över fem månader, men så blev det lite kyckling här och lite rostbiff där. En öl här och en cider där (ja jag bröt mitt eget avtal). En läsk här och en glass där. Och ett överflöd av glutenfyllda maträtter. Många bäckar små…
Inte konstigt att jag blev sjuk i Varberg. Halsen svullnade, jag blev förkyld och fick feber. Hade jag inte köpt en nässköljningskanna så skulle jag troligen fått en rejäl bihåleinflammation också för bihålorna var fulla av var. Kroppen har reagerat och protesterat för fullt men jag har nonchalerat alla symtom, och blivit allt tröttare.
Jag vet egentligen inte varför jag gör så här mot mig själv. Det är som att jag inte klarar av acceptera min uppgift fullt ut och alla de symtom som kommer av att vidga medvetandet. Allt ansvar som följer med detta. Och ensamheten i att det inte finns någon att prata och bolla med annat än på nätet. Tron på mig själv som ibland sviktar, trots att jag redan vet vilken min uppgift är (ja trots alla tecken och budskap jag får hela tiden). Den uppgiften kan jag inte fy ifrån, för ju mer jag försöker desto svårare blir det.
Samtidigt är jag en komplicerad person på det viset att jag är så splittrad i mitt sätt att vara. Jag älskar tystnad och ensamhet, ändå dras jag till bullret på stan på ett nästan sjukligt sätt. Jag vill vara i den stillsamma naturen, men åker till Liseberg eller centrala stan (mitt i högsäsong) och magkänslan bara skriker nej. Det är ju helgalet egentligen!

Kanske är det föräldraskapet som har mest påverkan här. Att vara mamma till en kille som är min raka motsats och som aldrig någonsin är tyst och aldrig sitter still. Det blir så mycket påfrestning att jag till slut inte klarar av att vara i tystnad på utsidan heller.
Min son är högkänslig som mig, men har en helt annan personlighet. Han vänder det utåt och är överaktiv, medan jag gör tvärtom.
När jag bodde ensam hade jag aldrig vare sig tv eller musik på. Det var tyst jämt. Jag var ute i naturen varje dag och var otroligt kreativ i mitt skrivande. Nu är min kreativitet i botten för jag får aldrig möjlighet att ”isolera mig” på det vis jag själv önskar. Någon är alltid där och rycker i mig eller har ljud på i bakgrunden. Jag får stjäla till mig korta stunder och ”hets-skriva”. Det är ett otroligt stressmoment som tär på mig mer än jag vill erkänna.
Nu är det absolut inte meningen att det ska låta som att jag beklagar mig eller att jag tar på mig offerkoftan. Nej, jag vill bara vara ärlig med hur livet ser ut, även när det dalar. Att bli förälder är både det bästa och det värsta jag gjort. 😉 Men många gånger avundas jag er som har vuxna barn och äntligen får egentid. Där barnen är självständiga individer som aktiverar sig på egen hand. Jag måste att inse att min son troligen aldrig kommer att få samma intresse för skog och mark som jag har, eller ro att ligga ner och slappna av eller vara med mig på yogan. Eller för den delen sitta knäpptyst och pyssla med någonting. Åtminstone lär det dröja många år tills dess.
Jag har egentligen bara att acceptera detta. Att ha ett överaktivt barn som lärare är utmanande helt enkel.
På samma gång vet jag att det kan förändras också, om jag själv bestämmer mig för det, och det är väl det jag inte gjort… ännu. Ett som är säkert är att jag behöver släppa kontrollen (och sluta vara projektledare dygnet runt), börja prioritera mig själv och inte låta mig slukas av andras önskemål. Punkt.

goal-3144351_960_720
Det är dags att öppna nya dörrar.

När det kommer till mottagandet av budskap behöver jag också öppna upp mer, och sluta upp med att filtrera de budskap jag får (för att inte framstå som en stolle). Jag filtrerar till och med inför mig själv ibland och klarar därför inte av att ta emot budskapen fullt ut. Jag bromsar det på vägen. Kanske för att jag känner där stressen som flåsar mig i nacken hela tiden.
Men… de senaste dagarna har det faktiskt börjar klarna, och efter fredagens kraftfulla energier och blodmånehealing känner jag mig stärkt att fortsätta. Fast för att klara av detta behöver jag mycket tystnad och avskildhet. Nyttig och lätt mat. Mycket egentid och mer tid offline. Nätet stjäl mycket av min tid och jag behöver tillåta mig att lägga mer av den tiden på meditation istället. Jag tänker även unna mig att ta emot healing från annat håll. Behöver den hjälpen för att stärka mig själv och jag ser det som en extra boost till min egen healing. Jag måste sätta högsta prioritet på detta, annars jag går sönder. Att ta emot hjälp är också något jag behöver arbeta med för jag är alltid så envis i det att jag klarar mig på egen hand. Självständighet må vara bra, men ensam är inte stark.

Och i förrgår kom detta budskapet, när jag (äntligen) fick en stund i tystnad för mig själv på morgonen:

Du behöver öppna upp dig mer än du någonsin gjort tidigare, för att ta emot budskapen som kommer till dig nu. Du får inte ta lätt på detta. Din uppgift är att leda dina vilsna systrar och bröder rätt, och då behöver du lyssna till den sanna rösten i dig.
Du behöver koppla bort illusionen på utsidan. Sluta lyssna till egot.
Vi kommer att prata allt mer till dig nu. Du tillhör också ljusets familj, även om vi vet att du inte gillar den typen av benämningar. Men det handlar inte om någon slags grad eller skala, eller om att någon (grupp eller person) är mer betydelsefull än någon annan. Några är helt enkelt utsedda att leda andra rätt. Alla har olika uppgifter. I detta skall du inte underskatta dig själv. Du är en mer kraftfull healer än du förstår själv, och du behövs nu i den process som pågår.
Ni som börjar vakna upp kommer att få budskap till er som ni måste dela med er av för att hjälpa dem som fortfarande drömmer.
Vi vet att en del budskap är svåra att ta till sig, att det är lätt att döma en del som galna sagor, men se igenom dömandet och låt det bara vara. Avfärda ingenting förrän du själv tagit emot de budskap du behöver föra ut i världen. Alla har sitt sätt att arbeta på.
Vi ber dig nu att ta tag i din uppgift, även om det periodvis är tungt och lätt att fly till sådant som dövar sinnet. Men du vet att det inte finns någon återvändo längre. Du kan inte fly från den du i sanning är. Du kan inte fly från din livsuppgift.
Det spelar ingen roll om du så sprider budskapen till en enda person, för en person är alla. Alla är ett. Ett enda medvetande. Vaknar en så vaknar alla.
Var den du är ämnad att vara och sprid endast kärlek i tanke, ord och handling.
Vi kommer snart tillbaka med fler budskap.

Att få detta budskap gav mig hopp. Inte så att det var något nytt för jag får ju liknande budskap hela tiden, men just detta ruskade om mig. Jag får inte svika mig själv längre.
Vi ljusarbetare måste alla hjälpas åt nu, och vi måste sluta upp med att oroa oss för vad andra ska tro om det vi gör och skriver om. Tids nog går det att smälta för alla, men då kan vi inte hålla inne med de budskap vi får. Minns att även Jesus var ratad, för att han sa sanningen. Även om ingen blir korsfäst idag så är vägen ofta kantad av människor som gör allt för att tysta ner sanningen, för att få oss att stanna kvar i illusionen. Sanningen skrämmer, men den befriar också. Låt ingen hindra dig från att nå denna befrielse. Vaka över dina tankar och släpp taget om dem som lägger hinder i din väg.

Och nu känns det som en befrielse bara av att ha fått lätta mitt hjärta.
Om du orkat läsa så här långt – tack för att du är du och för att du gör denna resa tillsammans med mig!

Kärlek & frid ❤
/Parameshwari