A Course in Miracles (ACIM), En kurs i mirakler, förlåtelse, healing, mindfulness, Okategoriserade, tacksamhet, tankar

Lektion 317, Jag följer den väg som bestämts åt mig.

”Jag har en speciell plats att fylla; en roll bara för mig. Frälsningen väntar tills jag tar på mig denna roll som det som jag väljer att göra. Till dess att jag gör detta val är jag slav under tiden och människans öde.”

– En Kurs i Mirakler

Jag följer nu min väg.
Den väg som är ämnad för mig.
Det betyder att jag inte sneglar på andra.
Jag jämför mig inte med andra.
Jag lyssnar inte till egot som försöker att lägga sig i.
Om jag känner mig vilsen och rådvill så lyssnar jag inåt, istället för att leta efter svar på utsidan.
Gud kommer att ge mig de tecken, de budskap och den vägledning jag behöver.
Jag kommer alltid att få veta vad jag skall göra och vart jag skall gå.
Och det känner jag tacksamhet för idag.

Sat Nam ❤️
/Parameshwari

IMG_3905

A Course in Miracles (ACIM), En kurs i mirakler, healing, livet, Okategoriserade, tacksamhet

By Parameshwari

Ni som fortfarande läser här på bloggen har kanske märkt att det skett en del förändringar. Namnet på sidan och loggan är ändrat från Light By Parameshwari till By Parameshwari. Det är jag som smygstartar helt enkelt.
Vad betyder nu det, undrar du som inte följer mig på Instagram och Facebook?
Jo, jag är i starta eget-tagen och ett litet steg på vägen är att ändra om här, där jag ska ha min plattform framöver. Någon gång efter årsskiftet kommer detta inte att vara en blogg längre, utan domänen byparameshwari.com blir min företagssida.
Det kan förstås hända att jag lägger till en sida för bloggande där också. I dagsläget ser det dock ut som att jag skriver på de andra medierna när jag lägger ut texter.
Ni kommer att få veta hur det blir, men ser sidan underlig ut framöver så vet ni att det är jag som experimenterar för det nya upplägget.
Något exakt datum finns inte. Jag kanske avslutar bloggen direkt efter årsskiftet då jag avslutat projekt ACIM 365. Företaget startar jag upp när läget blir rätt. Jag har sagt att jag har på mig till augusti nästa år, men det blir förhoppningsvis innan dess.
Ja, det var allt jag hade på hjärtat just nu.

Ha en fin söndag allihop!

byp

A Course in Miracles (ACIM), En kurs i mirakler, förlåtelse, healing, meditation, mindfulness, Okategoriserade, tacksamhet, tankar

Lektion 227, Detta är det heliga ögonblicket i min befrielse.

”Fader, det är idag som jag blir fri, därför att min vilja är Din. Jag tänkte göra en annan vilja. Men ingenting existerar som jag tänkte åtskild från Dig. Och jag är fri eftersom jag misstog mig, och påverkade inte alls min egen verklighet genom mina illusioner.”

– En Kurs i Mirakler

När jag slutar tänka dömande tankar.
När jag inte längre säger till min broder att han gör fel.
När jag slutar skylla på yttre omständigheter.
När jag inte längre identifierar mig med min kropp.
När jag tar ansvar för mina handlingar.
När jag inte längre går egots ärenden.
När jag ser ljuset i alla mina systrar och bröder.
När jag förlåtit allt.
När jag vaknat upp ur drömmen.
När jag vet att vi alla är ett.
När mitt hjärta är öppet.
När min vilja och mina tankar är Guds.
När jag är kärlek.
När jag… är…
Då är jag hemma. Då är jag fri.

Sat Nam ❤
/Parameshwari

IMG_3196

A Course in Miracles (ACIM), En kurs i mirakler, förlåtelse, healing, mindfulness, Okategoriserade, tacksamhet, tankar

Lektion 226, Mitt hem väntar på mig. Jag skall skynda mig dit.

”Om jag så väljer, kan jag lämna den här världen helt och hållet. Det är inte döden som gör detta möjligt, utan en förändring av sinnet när det gäller syftet med världen.”

– En Kurs i Mirakler

När du ”glömmer” allt det som håller dig bunden till den här världen.
När du släpper kontrollen, och inte maniskt försöker styra dina dagar.
Då är du öppen för det som finns bortom illusionen.
Du hör rösten som kallar dig hem.
Var i detta inte rädd för att släppa taget. Det betyder inte att du dör och lämnar din kropp.
Det betyder bara att du öppnar ditt sinne för det som i sanning är, för kärleken och varandet.
Du släpper taget om det som begränsar dig och hindrar dig från att vara det ljus du är.
Du släpper taget om kroppen på det vis du sett den tidigare.
Att släppa det som inte är kärlek gör att du kan vara i Himlen, trots att du lever i den här världen i en kropp.

Sat Nam ❤
/Parameshwari

IMG_3236

A Course in Miracles (ACIM), En kurs i mirakler, förlåtelse, healing, livet, meditation, mindfulness, Okategoriserade, tacksamhet, tankar

Repetition V, Lektion 178

(165) Låt inte mitt sinne förneka Guds Tanke.
Gud är endast Kärlek, och därför är jag det också. 

Guds Tanke skapade dig.
Denna tanke ger frid i sinnet och den kan inte skada dig.
Det enda som skadar dig är dina egna tankar, det du på egen hand skapar i ditt sinne. Det är förstås bara en illusion, men allt du tror ”händer dig” är drömmen du drömmer.
Idag byter du ut alla dessa destruktiva tankar mot Guds enda Tanke, som är kärlek.
Det är den enda tanke du behöver, och det är den enda som finns tillgänglig i nuet.

(166) Jag har anförtrotts Guds gåvor.
Gud är endast Kärlek, och därför är jag det också. 

När du accepterar Guds gåvor vill du dela med dig av dem för att få behålla dem. För att veta att de är dina. Du vill dela med dig av gåvorna till dem som fortfarande går på den väg du själv gick för inte så länge sedan, för du vill att alla dina bröder och systrar ska vakna upp ur den galna drömmen.
Det är den uppgift du har nu, att vara det ljus som vägleder andra så att de kan finna sitt eget ljus. Så dela med dig av kärleken och glädjen, för Guds gåvor är dina att sprida.

– Parameshwari

IMG_2755

A Course in Miracles (ACIM), En kurs i mirakler, förlåtelse, healing, livet, mindfulness, Okategoriserade, tacksamhet, tankar

Lektion 166, Jag har anförtrotts Guds gåvor.

Du har varit vilsen så länge. Det har vi alla varit.
Sanningen är svår att ta till sig med en gång, vi pendlar ofta fram och tillbaka innan vi känner oss bekväma med det ”nya”. Vi vill inte riktigt tro att det är sant, att livet kan vara så enkelt och fridfullt. Kan inte tro att någon hela tiden går vid vår sida, så vi förnekar helt enkelt Gud. Det innebär att vi förnekar sanningen, och vi tar även avstånd från dem som funnit vägen. Vi klarar oss minsann själva, utan någon vägledare. Och vi går i försvar mot dem som bär på sanningen, för det gör för ont att se ljuset i dem som vaknat från drömmen. Det är lättare att avfärda dem som andliga stollar. Men i grund och botten handlar det om rädsla. Rädsla för något som (än så länge) verkar okänt. Rädsla för ord som i sig inte betyder någonting alls, men vi är väldigt glada i att sätta värde på dem. ”Gud”, ”Jesus” och ”Den Helige Ande” till exempel kan få vem som helst att lägga benen på ryggen. Vi slutar helt enkelt att lyssna om ”fel” ord dyker upp i en mening. Det har du nog märkt nu gissar jag?!

Fast kanske har ”stollarna” rätt ändå?! Kanske är du inte ditt sanna jag när du tror att den här världen är sann. Kanske finns det någonting annat bortom illusionen, bortom alla kroppar som du tycks se. Och när du får tillgång till det som finns bortom detta, när du i ditt hjärta tar emot alla de gåvor du får, då har du ingen annat val än att dela med dig av dem. Du kan inte längre sitta tyst av rädsla för vad andra ska tycka, för det spelar inte längre någon roll vad någon tycker eller tror.
När du accepterar Guds gåvor vill du dela med dig av dem för att få behålla dem. För att veta att de är dina. Du vill dela med dig av gåvorna till dem som fortfarande går på den väg du själv gick för inte så länge sedan, för du vill att alla dina bröder och systrar ska vakna upp ur den galna drömmen.
Det är den uppgift du har nu, att vara det ljus som vägleder andra så att de kan finna sitt eget ljus. Så dela med dig av kärleken och glädjen, för Guds gåvor är dina att sprida.

– Parameshwari

giftsofgod

A Course in Miracles (ACIM), En kurs i mirakler, förlåtelse, healing, livet, mindfulness, Okategoriserade, tacksamhet, tankar

Lektion 157, Jag vill gå in i Hans Närvaro nu.

”Från och med den här dagen antar ditt tjänande en äkta hängivenhet, och en glöd som sprider sig från dina fingertoppar till dem du rör vid, och välsignar dem du ser på. Ett sant seende når alla som du möter, och alla som du tänker på eller som tänker på dig.”

A Course in Miracles

Kom, jag vill visa dig vägen till porten bortom illusionen.
När du stiger in här lämnar du allt, som denna värld inneburit för dig, bakom dig.
Här finns inga fiender, inga  konflikter, inget hat eller något som måste förlåtas eller förklaras.
Du finner bara kärlek, frid och ordlös kommunikation.
Du inser nu vem du i sanning är.

När du gläntat på denna port kan du inte gå tillbaka och leva i illusionen igen, även om du fortfarande påverkas av det du ser när du är i din kropp och fortfarande begår ”misstag”.
Du vet att du har en uppgift att utföra och din blotta närvaro kan vara tillräckligt för att hela en syster eller broder som är redo att öppna upp för det ljus som är inneboende i oss alla.
Du vet att din kropp endast har ett syfte här, och det är att vara det kommunikationsredskap som vägleder de vilsna mot sant seende och förståelse för vem de är.

– Parameshwari

”Den tid skall komma när du inte kommer att återvända i samma form som du nu framträder i, för du kommer inte att behöva den. Men nu har den ett syfte, och kommer att tjäna det väl.”

A Course in Miracles

intohispresence

A Course in Miracles (ACIM), En kurs i mirakler, förlåtelse, healing, livet, mindfulness, Okategoriserade, tacksamhet, tankar

Lektion 155, Jag skall dra mig tillbaka och låta Honom visa vägen.

I stillhet lyssnar jag.
I stillhet låter jag Gud visa mig vägen.
I stillhet accepterar jag sanningen.
I stillhet accepterar jag min funktion.
Jag accepterar min funktion som Guds budbärare, den uppgift jag är hängiven varje dag.

– Parameshwari

”Dra dig förtröstansfullt tillbaka, och låt sanningen visa vägen. Du vet inte vart du går. Men En Som vet går med dig. Låt Honom leda dig tillsammans med de andra.”

– A Course in Miracles

lethimleadtheway

A Course in Miracles (ACIM), En kurs i mirakler, förlåtelse, healing, livet, Okategoriserade, tacksamhet, tankar

Lektion 139, Jag skall acceptera Soningen för egen del.

”Här slutar alla val. För här beslutar vi oss för att acceptera oss själva så som Gud skapade oss. Och vad är val annat än ovisshet om vad vi är?”

 – ACIM

Att acceptera Soningen är att göra ogjort, allt det som du tror att du gjort i den här världen av illusioner.
Det är att acceptera den du i sanning är, att du är som Gud skapade dig.
Du vet vem du är. Du vet vad som är sant och vad som inte är det.
Du är helad från det förflutna, från illusionen.
Att acceptera Soningen är också att minnas varför du är här, och vilken din uppgift du har.
Du vet att du är här för att hjälpa dina bröder och systrar att minnas vem de är, så att de i sin tur kan hjälpa andra att minnas.
Vi är alla här för att minnas att vi är ett. Ett med kärleken. Ett med Gud.

– Parameshwari

”Vi har ett uppdrag här. Vi kom inte för att förstärka den galenskap vi en gång trodde på. Låt oss inte glömma det mål vi har accepterat. Det är mer än bara vår egen lycka som vi kom för att vinna. Det vi accepterar som det vi är förkunnar vad alla måste vara, tillsammans med oss. Svik inte dina bröder, för då sviker du dig själv. Se med kärlek på dem, så att de kan veta att de är del av dig, och du av dem.”

– ACIM

iwillacceptatonement

A Course in Miracles (ACIM), En kurs i mirakler, högkänslighet, healing, livet, meditation, mindfulness, Okategoriserade, tacksamhet, yoga

Livet som ljusarbetare

Det var inte helt självklart att jag skulle börja arbeta som ljus- och mirakelarbetare.
Någonstans anade jag förstås åt vilket håll det skulle leda när jag började läsa kursen igen. Men det var först efter ”The 40-Day Program” och (framför allt) ”Living in Purpose Mastery Program” som jag säkert visste att det här är mitt kall nu. Det var förresten under sistnämnda som jag fick veta jag att skulle starta projektet ACIM 365.
Det var dock inte alls så lätt den första månaden, när jag samtidigt arbetade 80% på en arbetsplats med mycket stress. Jag hade dessutom bara kanaliserat budskap på det här viset (väldigt sporadiskt) sedan augusti förra året.
Det gick minst sagt väldigt trögt i början och egot la sig i väldigt ofta.
När jag sedan fick dagarna fria igen i februari blev allting mycket lättare.
Budskapen har (oftast) kommit till mig med lätthet. Dock inte utan viss oro att jag kanske inte ska lyckas att få en text till dagens lektion.

Det är det här jag vill berätta lite mer om, om att arbeta som ljusarbetare, för det är faktiskt ett arbete, oavsett om man har det som lönearbete eller ej. Och det är ett arbete som aldrig tar slut.
Jag vet att det finns en del som tror att det bara är att klottra ner en text och klistra in en
bild så är det klart, men det är långt ifrån sanningen.
Det ligger mycket hängivet arbete bakom allt som delas.
Det är förstås olika för oss alla hur lång tid allt tar, men för mig är det ett arbete som sprider sig över hela dagen. (Och det är ett arbete som måste göras varje dag. De enda ”vilodagarna” jag får är när det är repetition, men då gör jag annat arbete istället.)
Jag sitter förstås inte och skriver hela dagen, men det är mycket runt omkring hela tiden. Förutsättningarna skall vara rätt och det är en del jag själv behöver arbeta med för att jag ska vara öppen för att ta emot budskap och vägledning.
Det är bland annat därför jag idag inser att jag inte kan ta vilket jobb som helst utanför detta, för då blir det pannkaka av allting. Det är detta jag ska ägna mig åt. Det är mitt kall, som ljusarbetare. Om jag inte får göra detta skulle jag sakta förtvina inombords (med risk för att låta dramatisk). Så hade jag haft ett ”vanligt lönejobb” på heltid skulle jag omöjligen kunna vara i rätt flöde. Jag skulle påverkas för mycket av stress och andras påtagliga energier. I sinom tid måste jag förstås dra in pengar, men för stunden är det ett senare projekt.

Högkänsligheten

Och när vi nu ändå är inne på det här med stress och andras energier så är det något jag fått kämpa med hela livet. Jag har alltid varit introvert, ensamvarg och ”lågaktiv”, ja, jag skulle nog vilja påstå att jag är motsatsen till överaktiv. 😉
För mycket fysisk aktivitet, för många bollar i luften, för mycket rörelse omkring och överaktiva pratsamma människor gör mig utmattad. Jag är absolut inte osocial i sociala sammanhang. Jag uppfattas nog som ganska kommunikativ och dras lätt igång av sociala människor… en liten stund, men efteråt är jag helt slutkörd. Ändå har jag hela livet försökt att anpassa mig efter samhällets önskan hur man ska vara, men efter flera möten med väggen så har det blivit allt mer tydligt att jag inte kan vara i sammanhang där jag möter för mycket folk, där telefoner ringer, där någon drar i mig och vill något hela tiden och där jag inte får utrymme att vara den individ jag är, alltså en person som inte vill synas och höras så mycket och som behöver mycket tystnad, lugn och ro.
Jag får mest energi när jag arbetar hemifrån, där jag sköter kontakterna via nätet och när jag själv får välja hur jag ska lägga upp min dag.

När jag fick barn blev det en väldig krock med min personlighet, och jag har i mitt föräldraskap varit nära väggen många gånger. Min stillsamhet ställt mot W:s överaktivitet. Min tystnadsbehov ställt mot hans konstanta pratande, på både in och utandning. Mitt stillasittande mot hans klättrande på väggarna.
Vi är så olika, fast ändå så lika. För han har högkänsligheten efter mig. Oroligheten och kontrollbehovet likaså. Han ser saker och detaljer ingen annan ser, precis som jag alltid gjort. Den är bara inte så tydligt eftersom han är så aktiv och social. Men jag ser, eftersom jag känner mig själv. Och jag försöker att möta honom där jag kan och jobbar med att förlåta mig själv för att jag inte alltid orkar och för att jag så många gånger tänkt att ”vad gav jag mig in på när jag skaffade barn”. Ändå är han det bästa som hänt mig, han är den bästa lärare jag har och jag älskar honom av hela mitt hjärta. Alla ömma tår han trampar på är en liten lärdom i sig.

IMG_1744

Hur ser mina dagar ut

Men tillbaka till själva arbetet.
Slår man ihop allt jag gör på en dag skulle det nog se ut som att jag gör mindre och arbetar fortare än jag gör, men det är ju för att det förberedande arbetet samt efterarbetet inte syns utåt.
Här kommer ett exempel på hur en dag kan se ut för mig:

– När jag gått upp lyssnar jag inåt en stund. Jag lägger sedan ut dagens lektion, samt begrundar texten en stund. Jag borde gå direkt på yogan efter det, men jag brukar tillåta mig att inspireras av andras texter en stund efter att min lektion är utlagd.

– Jag värmer upp med några yogaövningar och mediterar över mitt mantra. Efter det läser jag Jaap Sahib, eller mediterar en stund till. Beroende på hur mycket tid jag har över när yogan är klar gör jag en enkel Metta- eller Tonglen-meditation och/eller sänder ut healing.

– När jag lämnat W på skolan gör jag några solhälsningar och/eller några yinyogaövningar. Alternativt tränar jag lite eller tar en längre promenad.
Efter det mediterar jag och ger mig själv reiki (några dagar i veckan). När det är klart sätter jag mig och försöker kanalisera dagens budskap.
Det är inte alltid det lyckas. Ibland får jag veta att jag ingenting skall skriva, att det räcker att citera från boken. Ibland ska jag skriva, men får ändå ingenting till mig just då. Det kan bli ett litet stressmoment om jag inte hunnit klart innan W kommer hem från skolan. Ja, eller för den delen att skriva på helgerna när alla är hemma.
På helgerna yogar och mediterar jag kortare tid av naturliga själ, men det är även svårare att få ro till att skriva eftersom någon spelar på iPaden, har på tv:n eller annat ljud. Även om jag ber om användande av hörlurar har jag två killar här som pratar på både in och utandning, så tyst… njae. ;-P
Det krävs mycket koncentration och är också mer energikrävande att inte få den egentid jag får på vardagarna. Hur det blir på semestern i sommar vågar jag knappt tänka på. *skratt*

– Under dagarna försöker jag även öva en del på att kanalisera via mina änglakort och ta till mig budskap från den världen. Jag lägger ut dessa texter ibland, men inte alltid.

– Någonstans under dagen ska jag även hitta passande foton att använda det är inte alltid sådana finns tillgängliga. Jag försöker ha ett litet bildbibliotek, men ibland sinar förrådet och då måste jag leta efter bilder fria att använda, eller ge mig ut och ta egna bilder. Dessa ska sedan redigeras, åtminstone under ordinarie lektioner. När det är repetition får jag lite vila från just det momentet.

– Jag bör även få en liten stund då jag letar efter något som, på deltid, drar in en viss inkomst. Det är ett litet klurigt moment (av förklarliga skäl), men dock är det tvunget för i dagsläget vill jag inte starta eget och jag får inga indikationer på att jag ska göra det heller. Jag har lovat mig själv att inte svika magkänslan fler gånger i vilket fall.

– Någonstans mellan 13 och 14 hämtar jag W på skolan. Han vill ofta se på tv eller använda iPaden en stund direkt när han kommit hem så behöver jag mer tid får jag det då. Och säga vad man vill om iPads och tv men det är det enda som får W att sitta stilla en längre stund så för mig är det guld värt, och samtidigt får även han en stunds vila från all aktivitet.

– Under eftermiddag/kväll skriver jag ner mina handskrivna texter till morgondagens lektion på datorn. Jag översätter dem sedan till engelska, vilket kan ta en stund vissa dagar om texterna är långa. Det sätt jag skriver på fungerar inte alltid att översätta på ett smidigt sätt eftersom grammatiken är så annorlunda (Google Translate är bra att ha, men grovarbetet får jag göra själv). Det blir lite knåp att få till det ibland, men skam den som ger sig och jag märker redan att det börjar gå lättare.

– Det är naturligtvis inte slut där. Under dagen försöker jag att så ofta som möjligt vara i ett mottagligt tillstånd och ta till mig av de budskap som kommer till mig. Jag skriver fler texter de dagar jag får sådana till mig och gör en del annat healingrelaterat.
Jag borde, som sagt, bli bättre på att lägga mobilen ifrån mig (jag slarvar fortfarande), men samtidigt finner jag mycket inspiration där och jag vill svara på de meddelanden jag får. Så småningom kommer jag att bli tvungen att effektivisera mitt arbete, men just nu fungerar det bra ändå.

IMG_1715

Det är ett arbete. Ett roligt sådant.

Ja så att se det här enbart som en kul grej jag gör på fritiden stämmer inte alls, och jag tror att de flesta ljusarbetare skulle instämma i detta.
Det är ett arbete. Obetalt (vad gäller pengar) ja, men likväl ett arbete. Ett arbete som ger mig livsglädje och inspiration. Ett arbete som hjälpt mig att tycka om mig själv.
Jag lägger ner allt på detta och på att skala av allt det jag inte vill bära på längre, så att jag skall kunna sända ut ännu mer ljus i världen.
Jag vill nå ut till så många som möjligt, dela med mig av de budskap jag får.
Det är också därför jag börjat översätta texterna till engelska nu.
Vissa dagar undrar jag förstås vad jag gett mig in på, men allt arbete är mödan värt. Och om jag så bara hjälper en person så har jag lyckats.
I grund och botten handlar ju hela processen om att jag hjälper mig själv. Budskapen kommer till mig i första hand så att jag sedan kan dela dem med alla (som också är jag). Jag är inte bara någon som lär ut, jag är lika mycket elev själv. Utan denna insikt skulle jag inte kunnat lära mig något alls.

Och på tal om texterna går det också tydligt att se skillnaden mellan de texter jag kanaliserat jämfört med det jag skriver efter eget huvud. Naturligtvis finns mitt sätt att skriva med i texten, men det är ett annat skimmer över.
Det är med andra ord inte alls alltid så att jag lever som jag lär. Det jag skriver om är sådant jag själv måste lära mig. Jag håller också på att vakna upp. Jag är fortfarande i processen och är på intet vis upplyst. Det kan du förresten fråga min familj om och de skulle skratta på sig om någon påstod det. 😉
Det kan vara värt att citera Ram Dass igen på tal om det:

If you think you’re enlightened, go spend a week with your family.”

Underbart!

Så jag skriver på och oroar mig inte så mycket för morgondagen (tänker då främst på löneyrke). Jag har fått veta att detta projekt ska avslutas först innan något nytt startas upp. Allt som sker innan dess blir en bonus, men vad jag än gör så ska detta vara min huvudsakliga uppgift, alltså att arbeta som ljusarbetare och healer. Att ge av allt jag får från Gud och änglar och inte behålla några budskap för mig själv.
Det här är ett arbete som är otroligt energikrävande vissa dagar (inte kanaliseringen i sig, utan allt runt omkring), men som samtidigt ger en massa ny härlig energi också. Därtill alla nya insikter, alla nya vänner och en sprudlande önskan att vi alla ska vakna upp till insikten att vi behöver hjälpa varandra (kärleksfullt dela med oss av det vi har) för när vi hjälper varandra hjälper vi även oss själva eftersom vi är Ett.

Tack för att du är här!

Kärlek & frid ❤
/Parameshwari